Efter moderaternas utspel om att sänka ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen till 65 % fanns det mycket diskussioner på framförallt (s)-bloggar om cyniska moderater. Genomgående ansågs att 65 % var orimligt lågt och 80 %-nivån skulle till varje pris behållas. Vad får detta för effekter?
Låt oss räkna på det.
Om vi nu antar att en ensamstående mamma med ett barn med 18 000 kronor i månadslön. När hon jobbar har hon sitt barn inom barnomsorgen för 3 % av sin månadslön och hon får betala 1 500 kr i månaden för kollektivtrafik och luncher, vilket sammantaget ger 2 040 kr i "jobbkostnader" nedan.
Vad händer när hon blir a) arbetslös eller b) sjukskriven? Vi antar att hon har kollektivavtal och i likhet med de flesta har hon avtalsförsäkring vilket gör att hon vid sjukdom har 90 % ersättningsnivå. Med a-kassan har hon 80 % antar vi. Saknar hon avtalsförsäkring gäller 80 %-nivån, dvs samma siffror som för a-kassan. För enkelhetens skull bortser vi från pensionsavgifter.
Tabellen nedan visar hennes ekonomi.
När hon blir sjukskriven vinner hon 1 174 kronor och med a-kassan tjänar hon 407 kronor i månaden jämfört med att arbeta!
Om vi fortsätter tankeexperimentet. För att mamman ifråga ska tjäna pengar på att börja arbeta, hur hög måste den nya månadslönen vara för att kompensera för "jobbkostnaderna", den s.k. reservationslönen?
Rätt svar är 20 869 kronor. Hon måste alltså gå från sjukskrivning baserad på den förra månadslönen på 18 000 kronor till en ny tjänst med 20 869 kronor i månaden. Hennes lön måste öka med 2 869 kronor i månaden för att det ska löna sig att arbeta!
För er som vill veta hur jag har räknat bifogar jag ett excel-ark. Har jag gjort någon tankevurpa tar jag gärna emot feedback.
Jag tycker inte att 65 % ersättningsnivå verkar särskilt trevligt. Men jag tycker inte heller att min flickvän som går upp 05.30 för att slava i äldrevården ska straffas för att hon går till jobbet.
Det som jag däremot tycker är mest beklämmande är Socialdemokraternas ovilja att se problemen. Hellre stoppa huvudet i sanden och beskylla den borgerliga Alliansen för cynism utan att erkänna att det finns ett gigantiskt problem i de bristande jobb-incitamenten.
Bland annat har följande S-bloggar indignerat avfärdat en sänkning av ersättningsnivåerna utan att problematisera kring att det inte lönar sig att arbeta (1, 2, 3, 4, 5) och slutsatsen måste vara att dessa tycker det är ok att bestraffa arbetare.
Detta tyder också på att Reinfeldt inte är helt fel ute när han kallar sitt parti "det nya arbetarpartiet".
Får man bostadsbidrag när man har 18 papp i månadslön?
Left by Tor on April 22nd, 2005
Jag kollade på försäkringskassan.
Förutsättningarna var:
Ensamstående 18-29 med vårdnad om ett barn. Hyran var 5 000 kronor i månaden och lägenheten var på 50 kvadrat.
Det är bara att pröva sig fram med lite olika inkomster.
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
Alla detaljer framgår för övrigt i excel-arket som går att ladda ner från ursprungspostningen.
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
Kul grej!
Om du inte får några invändningar blir de att skicka runt excell filen med mejl
Left by Magnus on April 22nd, 2005
Det du bortser från är att personen i exemplet behåller sitt månadskort (för att kunna handla till exempel, och för att kunna söka jobb/besöka Af som arbetslös) och fortfarande äter lunch (matkostnader hemma). Och barnomsorgen… tar hon hand om sitt barn 100% som sjuk? Slipper man barnomsorgsavgift om man är sjukskriven?
Varifrån kommer sjukersättning på 90 % om “80 %-nivån skulle till varje pris behållas”?
Left by Jenx on April 22nd, 2005
Det är ganska vedertaget att räkna med att människor har kostnader för att ta sig till jobbet. I många delar av landet måste man åka bil till jobbet och då är 600 kronor i månaden som jag antar lågt räknat.
Jag har räknat med att personen ifråga tar med sig matlåda var tredje dag, dvs lunchkostnad 40 kr per dag. Även detta finner jag rimligt.
Man får om man vill ha sitt barn i barnomsorgen om man är sjukskriven exempelvis. Jag tror att de flesta som är sjukskrivna en längre period själv tar hand om sitt barn, snarare än att betala 3 % av sin oskattade sjuklön.
Ersättningen om 90 % förklarade jag i postningen:
“Vi antar att hon har kollektivavtal och i likhet med de flesta har hon avtalsförsäkring vilket gör att hon vid sjukdom har 90 % ersättningsnivå.”
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
Ok. Var väl lite för lat för att kolla i excel-filen, måste fixa excel först nämligen! (excel-viewer går iof)
Blev så förvånad att man kunde få bostadsbidrag med 18 papp i månaden. Det säger väl det mesta om tanken bakom världsfärdstaten.
Left by Tor on April 22nd, 2005
Kvinnan tar alltså hand om sitt barn 100%, köper inte månadskort (jag förstår att du inte vill ta med månadskort, det ser bättre ut då beräkningsmässigt, men det är inte särskilt troligt i fallbeskrivningen) och äter inte lunch hemma två dagar av tre (eftersom hon tog lunchlåda med sig var tredje dag till jobbet).
Dessutom har hon en inkomst högt över medel för sin ålderklass, är en av mindre än 155 000 (antalet ensamstående i Sverige med barn 0-19 år [1] - ALLA åldersgrupper sammanräknade). Hon har också ett flyende samvete och kommer utan betänkligheter att sjukskriva sig på grund av att hon tjänar mer pengar. (För blir man långvarigt sjuk “straffar” man väl bara icke-sjuka om man egentligen inte är sjuk? Eller tar man gärna fibromyalgi mot att tjäna lite extra pengar?) (Och hon har en boendekostnad utöver medlet på 32-35 % [2]. Stor-Stockholm: 34 %.)
Varför inte räkna på något mer representativt? Vad en familj med medelinkomster och medelboende förlorar/vinner på en 65-procentig ersättningsnivå till exempel. Ska huruvida en 80-procentig nivå ska behållas eller inte bedömas efter det minst ömmande eller det mest ömmande fallet?
[1] Boendeutgift och konsumtionsutrymme per hushåll m m (BHU) efter region, upplåtelseform (äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt) och hushållstyp. (Urvalsundersökning, se fotnoter.) År 2002
Bostadshushåll/Riket/Totalt/Ensamstående med barn 0-19 år/2002
[2] Boendeutgift och konsumtionsutrymme per hushåll m m (BHU) efter region, upplåtelseform (äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt) och hushållstyp. (Urvalsundersökning, se fotnoter.) År 2002
Left by Jenx on April 22nd, 2005
Men berätta vilken inkomst och boendekostnad du tycker är rimlig så ska jag räkna på det.
Om det fortfarande är så att mamman förlorar på att jobba, är du då beredd att problematisera kring bristande ekonomiska incitament att jobba eller tänker du fortsätta hitta förklaringar till varför kalkylen ser ut som den gör?
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
Det är tvärtom.
Det finns problematik att diskutera, jag försöker bara hitta din smärtgräns för 65 %. Vad DU tycker är rimligt, om du tycker att din beräkning räcker som argument för en sänkning av procentnivåerna?
För mig gör det inte det. Din exempelmammas situation är så pass udda, och det har jag försökt exemplifiera.
Left by Jenx on April 22nd, 2005
Jenx är uppenbart mer intresserad av att diskutera ett förslag på ersättningsnivå från ett av oppositionspartierna än varför sossarna tillsammans med Ohlys kommunister och firma Eriksson/Wetterstrands minkräddare inte vill göra det lönsamt för människor att gå från bidrag till arbete. Synd men förståeligt med tanke på hur verkligheten ser ut.
Left by JH on April 22nd, 2005
Mamman:
har kollektivavtal med avtalsförsäkring
är ensamstående med ett barn
har månadslön på 18 000 kr
har resekostnader till jobbet på 600 kr i månaden
har bostadsbidrag enligt gällande regler
har en hyra på 5 000 kronor i månaden
tar med sig matlåda till jobbet 1 dag av 3
Vad är det som gör att personen ovan är “så pass udda”? Är mamman så pass unik att det inte är ett problem att hon bestraffas med 1 100 kronor i månaden för att hon jobbar?
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
Nu har jag gjort om beräkningarna för bostadsbidraget.
Om mamman ifråga istället har en lägenhet som kostar 4 000 kronor istället för 5 000 kr, får hon 200 kr i bidrag med heltidsjobb, 500 kr vid sjukskrivning och 900 kr med a-kassa.
Detta innebär exakt samma nivåskillnad, och därmed är hyran irrelevant i sammanhanget.
Vad är det nu som gör mamman så udda? Månadslönen 18 000 kr? Resekostnader på 600 kr?
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
Om jag skriver så här då:
Jag har visat varför mammans faktorer är sällsynta (och påpekat skillnader som gör att summan hon tjänar blir mindre än i ditt exempel. Hon äter nog luch hemma ALLA dagar, skulle inte du vilja göra det? Hon vill nog ha ett månadskort även utan jobb av skäl jag redan anfört).
Jag har frågat om du tycker att hennes fall gör det rimligt att sänka ersättningsnivå till 65 %.
Är inte det viktiga att se dem som drabbas av en sänkning? En familj som blir av med tusenlappar till exempel. Ska de bli det, på grund av din mamma? (Som, återigen, inte är särskilt vanlig. Kolla SCB för medelinkomster till exempel.)
JH > Jag diskuterar det här inlägget.
Left by Jenx on April 22nd, 2005
Du hävdar fortfarande att mitt exempel är “sällsynt”, och hänvisar till redan anförda skäl.
Du hävdar att nivån 18 000 kronor i månaden är sällsynt? Exempelvis är den rekommenderade ingångslönen för grundskolelärare 1-7 i Umeå 17 900 kronor. Om du tycker att 18 000 kronor är sällsynt rekommenderar jag ett besök i verkligheten.
Dessutom har jag erbjudit mig att räkna med andra inkomster. Ge mig en inkomst som du tycker är rimlig så ska jag räkna på det.
Sen förstår jag inte varför det skulle vara rimligare att hon tar med sig lunch hemifrån varje dag. Men även om hon skulle ta med sig mat varje dag förlorar hon fortfarande på att jobba!
Jag lagar inte mat för att ta med till jobbet. Detta orkar jag inte, så jag förstår inte att det är rimligare att utgå från att andra skulle göra det varje dag. Jag har räknat var tredje dag.
Och hur kan det vara orimligt att anta att människor har resekostnader för att ta sig till jobbet? Kan du inte förklara det för mig? Alla människor i det här landet bor faktiskt inte i Stockholmsregionen och har inte SL-kort.
Slutligen har jag inte förordat en sänkning av ersättningsnivåerna till 65 %. Om du läser mitt ursprungliga inlägg skriver jag tvärtom att 65 % inte “verkar särskilt trevligt”. Min poäng är att Socialdemokraterna vägrar att ens diskutera problemet och de som faktiskt vill göra något åt incitamenten blir beskyllda för cynism.
Nu har jag gjort en ny beräkning. Nya förutsättningar är: månadslön 16 000 kr och inga lunchkostnader(!). I övrigt samma som innan. Är hon sjukskriven förlorar hon med dessa omständigheter 343 kronor i månaden på att jobba. Går hon på a-kassa vinner hon 394 kronor i månaden på att arbeta.
Socialdemokraterna begraver sina huvuden i sanden av valstrategiska skäl. Varför Jenx diskuterar allting annat än just incitamentsproblemen vet jag inte, men det kanske du kan upplysa oss om ?
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
Brist på incitament är ett problem även för de som går plus på att jobba.
“Varför skall man jobba om man får 69-106%* som arbetslös/sjukskriven?” Arbetsmoral? Solidaritet? För att kunna köpa plasma-TV?
*Skillnaden mellan att jobba och att inte jobba kan variera enormt mycket beroende på livssituation, inkomst, mm. Siffrorna är grova uppskattningar.
Left by Mk on April 22nd, 2005
globaljuggler, det här är inget personligt. Du inser väl att av dem som läser det här kommer folk att reagera som “Magnus”. Jag har försökt visa att totalsumman inte blir så stor - du har missuppfattat en del saker.
Lunchen: Om hon äter lunchlåda på arbetet en gång av tre så betyder det att hon behöver laga lunch två dagar av tre som sjuk/arbetslös. Det är en ökning av matkostnaderna som ska tas upp som “inget jobb”-kostnader.
Boendekostnad: Skillnaden i bostadsbidrag är inte irrelevant. Den påverkar totalsumman hon tjänar på att vara sjuk/arbetslös. Även om det är “exakt samma nivåskillnader” så tjänar hon inte 1174 kronor.
Resekostnader: Hon har resekostnader till jobbet. Hon har resekostnader förutom jobbet. I det här fallet ett SL-kort för att kunna handla, ta sig till Af, ha ett liv utanför bostaden etcetera. Jag förstår varför du anför det som en strikt jobbkostnad men i mina ögon funkar det inte i det här fallet. I ett fall med bil så skulle jag gå med på ökade kostnader men här är det ett absolutbelopp. SL-kortet finns där och behövs, precis som att du som anställd och som sjukskriven har samma försäkringskostnad för din bil.
Inkomst: Att nämna ingångslön för en grundskolelärare är däremot inte relevant, verklighet eller inte. Att räkna på medelinkomsten för en 24-åring till exempel är mer relevant, tycker du inte?
Till detta kommer antalet 155 000. Så många i Sverige är ensamstående med barn. Av dessa är kanske 100 000 (?) i åldersspannet 18-28 år. Dra ifrån dem som inte är anställda. Dra ifrån dem som inte tjänar så mycket som i ditt exempel (och alltså har helt annan ekonomi som sjuk/arbetslös).
Sen måste du utgå från att en hel del av de här återstående människorna inte kan tänka sig att ljuga eller fuska. De jobbar hellre, har sitt eget arbetscitament. Som din flickvän.
Den summa du får kvar är din exempelmamma. Jag kallar hennes omständigheter sällsynta och udda i jämförelse med Sveriges totala arbetsföra befolkning som inte har hennes förutsättningar. Så många tusen människor anser du alltså ska påverka allas procentnivå i ersättning.
Den andra aspekten till att jag började skriva här är jag försöker stämma i bäcken. Folk gillar färdigtuggad mat och dina beräkningar blir gärna “jamen, med 80 % tjänar man ju på att vara sjuk”, utan de speciella omständigheterna. “Alla tjänar tusen kronor på att vara sjuka.” Man tittar inte närmare på beräkningarna. Den här aspekten kan du strunta i, för du tror naturligtvis människor om urskillning. Jag försöker undvika politik när det gäller att få siffrorna rätt, för sedan används de i argumentation. Och det är då nyanserna går förlorade.
Left by Jenx on April 22nd, 2005
Till Jenx: Du skrev “Av dessa är kanske 100 000 (?) i åldersspannet 18-28 år. Dra ifrån dem som inte är anställda.” Varför då? De som inte har jobb tjänar inte (förlorar lite eller tjänar minimalt) på att jobba. De som har jobb har svaga incitament att fortsätta.
Om du förstår att detta är ett exempel, borde du också förstå att incitamentsbristen är ett generellt problem (även för den välutbildade som “bara” får 69% på sofflocket). Hon har ju råd med plasma-TV ändå. Ska vi förlita oss på en evig arbetsmoral eller ett orwellskt kontrollsamhälle?
Left by Mk on April 22nd, 2005
Jag har inte haft för avsikt att berätta att alla arbetslösa eller sjukskrivna förlorar på att jobba och givetvis inte heller med på kronan när hur mycket.
Poängen är att med ett par mycket enkla exempel visa att för en vanlig arbetare (18 000 är ingen ovanlig lön) kan de totala marginaleffekterna innebära att man förlorar på att jobba. För många andra innebär det en ekonomisk förlustaffär att inte jobba så klart.
Oavsett om man vinner eller förlorar en hundralapp på att jobba, är det för ett mycket stort antal människor ekonomiskt egalt om de jobbar eller inte. Detta är ett gigantiskt problem. Socialdemokraternas val-taktik att blunda för problemet är mycket skadligt för samhället. Att beskylla dem som diskuterar problemet för cynism samtidigt som man låtsas som om det regnar gör mig upprörd.
Left by globaljuggler on April 22nd, 2005
MK > Dra ifrån dem som är anställda för att de inte ingår i hans exempel helt enkelt. Han utgår från en löneinkomst som sedan omräknas beroende på sjukdom eller arbetslöshet.
Incitamentsbrist är ett fint ord men ja, jag anser att man kan förvänta sig arbetsmoral. De flesta har den. De som missbrukar systemet, ska de bestämma standarden för den som blir sjuk?
Det låter bra att kunna säga att “Hon har ju råd med plasma-TV ändå”, men det är en del omständigheter där med. Om du får 69 % av din inkomst beror det på dina omkostnader om du har råd med plasma-tv. Du pratar om att lägga ut minst 15 000 kronor på en lyxig konsumentvara. Många kan inte krympa sina utgifter och öka marginalerna med så mycket. Speciellt inte om det är en redan låg inkomst.
Left by Jenx on April 22nd, 2005
Kule grej… “kommer att reagera som Magnus” hur då?
Genom att sunt vänta och se hur beräkningarna håller? Det är är ju knappast det första räkneexemplet på området…
dn.se/DNet/j...
Ja det kostar att åka fram och tillbaka till jobbet, inte minst i tid… ja det är dyrare att äta på jobbet… etc…
Har för övrigt kollat igenom excell filen, inget fuffens i alla fall, har dock haft fullt upp med att jobba så inte hunnit kolla upp all statestik än…
Arbetsmoralen förklarar ju knappast sveriges höga sjukfrånvaro… inte heller att det är personer som är missnöjda med jobbet i första hand som är mer sjuka. Det fins mängder med problem som sossarna bundar för… varför inte höja sjukersättningen till 100%? alla jobbar ju för morlaens skull ändå…
ang räkna så är jag fullt kapabel att göra det själv, utmana mig gärna…
Left by Magnus on April 22nd, 2005
globaljuggler > Och jag försökte visa att det är desto vanligare att man förlorar pengar på att vara sjuk eller arbetslös. Extremexempel finns i verkliga livet också, såklart, men jag skulle inte använda dem som argument. Det som skiljer oss åt är kanske att jag tycker det är rimligt att man får ungefär samma, eller aningen lägre, inkomst som sjuk/arbetslös som man hade som anställd, medan du inte tycker det.
Visst är det dumt att man kan missbruka systemet, jag håller med. Men jag kan inte tänka mig att de som gör det ska orsaka ytterligare femton prcentenheter mindre inkomst till den som blir sjuk - särskilt inte om h*n inte har kollektivavtal och ingår i en familj där de suger på ramarna.
Left by Jenx on April 22nd, 2005
Magnus > Att de vill skicka runt Excel-filen.
Jag har sett hur siffror förvanskas, därav “stämma i bäcken”.
Sen lunchen. Visst är det dyrare att äta lunch på jobbet - men i exemplet dras hela utelunchkostnaden (900 kronor) av från inkomsten. Då ska du lägga till de nya inneluncherna. Svårare än så är det inte.
Jag vill inte utmana någon, jag vill visa att merparten av sjukersättnings- och a-kassetagarna INTE har så bra omständigheter som i globaljugglers exempel. Och den mamman har det inte så gott ställt som det verkar heller.
Nu ska jag äta hemmahamburgare.
Left by Jenx on April 22nd, 2005
nej, man får ju anpassa räkningen efter varje exempel… helt klart och som inte bara den där excell filen visar så fins det dock många exempel då det inte lönar sig att jobba…
Left by Magnus on April 22nd, 2005
Magnus > Det tror inte jag. Om man har en ersättningsnivå på 90 % kommer alla plussummorna från tilläggen för beräknad utelunch och arbetsresor. De sammanlagt äter upp bortfallet på 10 procentenheter. Du lär behöva vara singel (inga delade bilkostnader och så vidare) och/eller berättigad till bostadsbidrag för att det ska bli så.
Du skulle ju kunna prova en medelfamilj, som jag skrev om förut. Det vore riktigt intressant.
Left by Jenx on April 22nd, 2005
På tal om löner:
framtidstank...
Left by Erik Starck on April 22nd, 2005
Så du avfärdar helt DN exemplet?
(kanske inte är 9 av 10 men många är det)
tror och tror…
och vad händer om ett arbete försvinner och man måste ta ett med lägre lön för att kunna få jobb? inte helt ovanligt i alla fall…
Left by Magnus on April 22nd, 2005
Jenx:
“Sen måste du utgå från att en hel del av de här återstående människorna inte kan tänka sig att ljuga eller fuska. De jobbar hellre, har sitt eget arbetscitament. Som din flickvän.”
Så därför är det berättigat att lura dom. Logiskt.
Saken är väl den att ALLA ska vara välkomna i skattesystmet och inte det som du hela tiden pratar om, en medelfamilj. Varför ska man utgå från det?
När tex 65% ersättningsnivåerna diskuteras så är det givetvis undantagsfallen som används av vänstern som motargument, de riktigt sjuka osv alltså inte de “vanligt” sjuka. Detta är helt korrekt av vänstern eftersom man måste ta hänsyn till ALLA individer i samhället. Men nu när det gäller det omvända, då man ska studera skattesystemet ja då är det tydligen bara medelfamiljen som får vara exempel. Hyckleri.
Men okej om vi antar för en stund att Globaljuggler beräkning är fel (vilket jag inte tror) och vi säger att saker som mat (som verkar vara ett problem) och andra resekostnader ökar och att det skulle utjämna skillnaderna i Globaljugglers exempel, till låt oss säga exakt lika. För det är ju vad diskussionen handlar om några hundra lappar hit och dit inte tusenlappar. Hade det gjort saken så mycket bättre?
Fortfarande så blir det meningslöst att arbeta.
Left by Tor on April 23rd, 2005
Om du under en sjukperiod får behålla mer än 10 procent av din lön, minskar Försäkringskassan
din sjukpenning med det överskjutande beloppet. Som lön räknas också ersättning från avtalsförsäkring.
Left by Nibbe on April 23rd, 2005
Inkomstrelaterad ersättning lämnas med högst 80 procent av tidigare inkomst, dock högst 680 kronor före skatt per ersättningsdag (dagpenning). Under de första 100 ersättningsdagarna kan ersättning utgå med högst 730 kronor före skatt per ersättningsdag (förhöjd dagpenning). Observera dock att ersättningen aldrig kan överstiga 80 procent av tidigare inkomst.
Left by Nibbe on April 23rd, 2005
Den lägsta SGI:n är 24 procent av prisbasbeloppet som 2005 är
39 400 kronor. Den högsta är 7,5 gånger prisbasbeloppet. Vilket ger följande högsta SGI 295500. Så om du ligger på max får du 295500*0.8=236400 detta är fakta. Naturligtvis så är detta en omöjlig situation. Min månadslön är 35000:- och med det nuvarande systemet så förlorar jag betydlig mer än det patrask som gnäller idag. En generell ersättning på 65% skulle gynna även mig.
Left by Nibbe on April 23rd, 2005
Jag får tacka för bra visuell förklaring av de brister detta samhälle har. Jag hoppas att du inte har något emot, om dina beräkningar används i vårt nationalistiska ungdomsparti. Sällan har vi skådat en sådan medmänniska med en sådan klar syn på vad parasiter innebär. Naturligtvis borde alla arbeta istället för som idag tycka synd om sig själv. Helt klart att det ska löna sig att arbeta.
Left by Nibbe on April 23rd, 2005
Jag tycker att min flickvän som går upp 05.30 för att slita inom äldrevården ska tjäna mer på detta, snarare än att stanna hemma från jobbet av olika anledningar.
Denna åsikt gör att Nibbe kallar mig för rasist. Tack för det.
Left by globaljuggler on April 24th, 2005
Denna diskution verkar vara av dem som inte har särskild stor verklighetsförankring. Kan säga en del om min situation, som delas av många av mina vänner t.ex:
Jobbar på verket, kännar runt 21 000 kr inkl skifttillägg. Har en villa utan bostadsbidrag. Har 3 st barn och frugan jobbar inom hemtjänsten.
Frugan tjänar inte 18 000 kr i månaden och lunchlåda har vi båda två, eftersom man ändå gör middagen dagen innan och gör lite extra. Är man arbetslös så kanske man käkar den lådan, iochförsig men vilket inte blir resultatet eftersom man är hemma med småbarn vilket resulterar i att man gör 0rdning lunch.
Är man arbetslös så behöver man inte åka till jobbet varje dag men då åker man sannerligen någon annanstans.
Och om man åker till jobbet så får man dra av det på deklarationen (om det överstiger 7000 villsäga, 600*12=7200 kr)
Hyran kostar 4000 kr? Ja hyran kanske, men sen tillkommer värme, vatten och telefon. Om man är arbetslös så går det definitivt åt mer av alla dessa än om man jobbar.
Jag tycker det är sorligt att politiker och flertalet här inte kan sätta sig in i verkligheten. Hela tiden tar de lite siffror (faktorer) ur luften för att förstärka deras åsikt, men räknar inte in ALLA faktorer.
Visst kan man säga att siffrorna stämmer men det är definitivt inte hela bilden och om det vore så, så skulle inte VI ha så j-la dåligt ställt den månad någon av oss är sjuk.
PS. Tänk och begrunda innan ni kastar smäd ord på varandra och försöker trycka ner varandras åsikter istället för att hjälpas åt att komma till ett vettigt förslag.
Politikers största dilemma - brist på sammarbetsförmåga.
Tack för mig, hej!
Left by Daniel on April 25th, 2005
>Och om man åker till jobbet så får man dra av det på deklarationen (om det överstiger 7000 villsäga, 600*12=7200 kr)
Mja… man får dra av den BITEN som överstiger 7000 kr. 200:- med andra ord, som fördelas över din årsinkomst.
Boendet kostar lika mycket vare sig du är hemma eller på jobbet. Huset slutar inte värmas upp bara för att du knegar 10 timmar om dagen, du slutar inte ta dina morgonduschar, och du slutar inte bortsat tänderna på morgon och kvällarna.
Som jag ser det skulle jag gärna BETALA för att få spendera mina dagar som ledig och fri att hitta på vad jag vill. Det enda som har hållit mig kvar på min arbetsplats är behovet av att få ett lån beviljat. Arbetet var endast nödvändigt för min kreditvänlighet. Och jag har sett det som ett nödvändigt ont för att kunna köpa ett hus som sänker min levnadskostnad jämfört med när jag var ofrivillig hyresgäst i det (dyra) kommunala hyreshusghettot.
Som sagt ovan - det finns inte en chans att jag går tillbaka till mitt föregående jobb eller något liknande, då jag rent ekonomiskt går back på kuppen.
Left by Anonymous on April 26th, 2005
Rättvisa. Ett “rätt” att innebär alltid någon annans skyldighet. Sjukbidrag eller arbetslöshetskassa är möjliga eftersom vi tvingas betala skatt. Att ge alla medborgare en grundtrygghet är nog självklart för de flesta. Men är det “rättvist” att ha en politik som innebär att alla ska ha lika stort belopp att leva på, oavsett om man jobbar, är sjuk eller är arbetslös? För vem?
Left by Jan on April 28th, 2005
Kvinnan aker val gratis med SL-buss om hon har barnet i barnvagnen? Alltsa ar SL-kortet onodigt om hon inte arbetar?
/Tips och trix i vardagen
Left by Rigiblick on April 28th, 2005
[Cirkulär-kommentar av hansjr raderad]
Left by Någon on June 18th, 2005
Citat
“Blev så förvånad att man kunde få bostadsbidrag med 18 papp i månaden. Det säger väl det mesta om tanken bakom världsfärdstaten”.
……………………………………………………
Nej det säger det mesta om var kostnads nivån ligger .Det är tveksamt om det är Socialdemokraterna som styr den.
Jordan
Left by jordan on July 23rd, 2005
“Kostnads nivån” har kanske med världens högsta skatter att göra?
Left by globaljuggler on July 24th, 2005
Möjligt.Eller så är det så att dom som tjänar mycket tjänar mer än dom nånsin gjort idag samt att inkomstskillnaderna idag är mycket större än vad dom var för 20 år sen.
Sånt är inte bra för konkurrensen.
Skatterna är för höga för dom som har tillräckligt med pengar att betala privata skolor för sina ungar.
Det har inte jag så jag är rätt nöjd.
Bättre vore det om dom som har råd att betala för sig själva inte behövde betala motsvarande skatt så man slapp gnället.
Bara det skulle underlätta en hel del för oss övrigatror jag.
Micke
Left by jordan on July 25th, 2005
Jag vet inte..eftersom jag har lite svårt för matematik av ovanstående sort så måste jag fråga..
Är räkne exemplen ett sätt att bevisa att mindre är mer därför att mindre berättigar till bidrag?
I så fall………………..
Vad är vitsen med moderaternas sänkning om dom inte tänker dumpa bidragen också?
Och om dom gör det..vad är då 65 procent värt?
Micke
Left by Micke on July 27th, 2005
Kommer den här tjejen med era ersättningsnivåer att få den tusenlapp som artikeln pratar om eller kommer hon att få ännu mindre?
dn.se/DNet/j...
Micke
Left by Mikael B on September 27th, 2005
Den här tjejen får lägre skatt på sina inkomster från sitt deltidsarbete. Den stora effekten kommer om hon bestämmer sig för att arbeta mer. Jämfört med dagens system kommer den förvärvsrelaterade lönen beskattas betydligt mindre.
Hur sen regelverket ser ut kring procentsatserna för att vara sjukskriven har vi inte tänkt på den saken. Att tillåta att någon är sjukskriven i exempelvis 65 % istället för att benhårt hålla sig till 50 % eller 75 % är inte något krångligt och kostar inte pengar.
Vinner vi valet tänker jag se till att frågan lyfts så vi blir av med den knäppa regeln.
Left by globaljuggler on September 27th, 2005
Bra den är verkligen korkad.Jag har egen erfarenhet av det.
M
Left by Mikael B on September 27th, 2005