Under den något tvetydiga rubriken "Persson sitter kvar" skriver idag statsvetaren Nils-Eric Hallström en viktig artikel i Sydsvenskan:
I valet 1998 ledde Göran Persson sitt parti till det sämsta valresultatet sedan den allmänna rösträtten infördes 1921. Partiet fick 36,4 procent av rösterna och förlorade var femte väljare. Regeringsformens bokstav föreskriver inte i detalj när en regering skall avgå. Däremot ligger det i regeringsformens anda att statsministern avgår vid en större valförlust som den 1998, för att ge talmannen möjligheter att göra sonderingar om olika regeringsalternativ. Men Göran Persson valde att sitta kvar.
I valet 2002 fick socialdemokraterna 39,8 procent av rösterna och det parlamentariska läget var oklart. […]
Göran Persson valde trots det oklara parlamentariska läget att sitta kvar, och detta framstår som tveksamt från konstitutionella utgångspunkter.
Katastrofkommissionens rapport i december 2005 med anledning av tsunamin annandag jul 2004 är den mest uttömmande kritik, som riktats mot en sittande regering i Sverige i modern tid. I rapporten beskrivs på ett för regeringen förödmjukande sätt den brist på ledarskap, som kännetecknade regeringskansliet vid tiden för katastrofen.I vilken annan västlig demokrati som helst skulle en sådan kritik fått konsekvenser för regeringen och dess sammansättning. Men inte i Sverige. Statsminister Göran Persson har tagit på sig det fulla ansvaret för alla brister och misslyckanden i hanteringen av tsunamin. Statsministern har utlovat att påtalade brister skall rättas till och ingen ansvarig i regeringskansliet skall tvingas avgå. Och Göran Persson tänker sitta kvar som landets statsminister.
I grundlagens anda borde regeringen Persson ha avgått och när detta inte sker, borde oppositionen ha använt sig av det instrument som enligt regeringsformen står till deras förfogande och riktat en misstroendeförklaring mot landets statsminister
Andra bloggar om: politik, Göran Persson, statsvetenskap, socialdemokraterna, tsunamin
Tyvärr är artikeln bara en summering av det som många av oss redan vet: SAP-eliten i allmänhet och Göran Persson i synnerhet har ingen som helst respekt för vare sig konstitutionen, parlamentariska spelregler eller demokratisk hyfs.
Det är beklämmande att Alliansen inte slår hårdare tillbaka mot vänsterns smutskastning där de borgerliga kallas “maktalliansen”, “högerpakten” och dylikt. Nu när Persson och hans lakejer bland myndigheternas generaldirektörer genom statistikfiffel och konstgjord andning får Sveriges arbetslöshet att se ut att sjunka och ekonomin gå på högvarv så måste de borgerliga ta till nya grepp för att vinna valet.
Man måste belysa socialdemokraternas maktfullkomlighet, den ruttna synen på demokrati och ansvarstagande och missbruket av utnämningsmakten. Alliansen har en arbetsgrupp som arbetar med förslag på en mer öppen och demokratisk utnämningsprocess. Detta kan, rätt hanterat, starta en debatt om socialdemokraternas unika maktställning och de alltmer korrupta metoder man använder sig av för att behålla makten.
Left by Anders Eriksson on January 23rd, 2006
Sverige är unikt ur politisk synpunkt. Vi är nästan en “en-parti demokrati” Orsaken har, kan och bör diskuteras. resultatet är dock uppenbart: ett Zoombie-aktigt förhållningssätt till SAP från media, allmänhet och även opposition.
Vad göra!?
mvh
Left by Ante Huga on January 24th, 2006