Missa inte Per T. Ohlssons artikel I väntan på katastrofen i dagens Sydsvenskan.
Kommunals ordförande Ylva Thörn har i sommar anklagat alliansen för att vilja ”krossa oss som facklig organisation”. Transportbasen Per Winberg lovar ”strid nästa år om det blir en borgerlig regering” och kallar centerledaren Maud Olofsson en ”arbetsmarknadspolitisk säkerhetsrisk”. Lars-Anders Häggström, Handels ordförande, uppmanar de borgerliga att ”tänka sig för väldigt noga”.
Alltså: Om väljarna skulle få för sig att utnyttja den möjlighet som de erbjuds vart fjärde år – att rösta för förändring – kommer sjuka och svaga att utsättas för våldsamma trakasserier. Sverige förvandlas från ett rättvist till ett orättvist samhälle, där fackföreningarna måste kämpa för sin överlevnad.
Hur uppstår dessa attityder?[…]
[A]nsvarskännande partier bör avstå från att systematiskt beskriva motståndaren i termer av människoförakt och ren illvilja. Hur nervösa de än är.
Växling vid makten är något naturligt och livgivande i en demokrati. När de styrande börjar betrakta det som något onaturligt och farligt är det dags att byta ut dem.